Linduz

I kväll var jag med mamma på en föreläsning på Fristads folkhögskola. Det var en kvinna som heter Lisbeth Pipping som berättade om sin barndom, hur det va att växa upp med en utveklingsstörd mamma. Vilket ansvar hon fick ta över sin mamma och sina två systrar.
Jag blev verkligen berörd av det hon berättade och över vilken styrka hon har i dag trotts att hon aldrig haft något självförtroende. Hon blev mobbad pga mammans okunskap om att tvätta barnen gjorde att de var smutsiga och luktade illa. Jag tänker läsa hennes bok Kärlek & stålull, som jag tror är bra.

Citat från "Kärlek och stålull"

"Min mamma kunde inte sköta en tvättmaskin så därför fick hon aldrig någon. Men oss tre flickor fick hon sköta själv. Hur är det möjligt? När jag ser på oss tre och försöker hitta likheter med skötsel av en tvättmaskin finns det ju massor. Om man inte sköter oss barn på rätt sätt, om man inte kan läsa bruksanvisningen, går vi sönder. När det gäller barn går det inte att bara lämna in dem för reparation. Dessutom finns det inte någon tvåårig garanti. Barn får ha kvar sina skador av vanvård hela livet, så är det bara. Om man inte ger barn mat, värme, trygghet, kärlek och närhet så blir det som när man inte klarar av att sortera tvätten rätt. Det blir fel. Vi krymper som människor, vi fungerar inte bra och man kan se på oss att vi blivit missfärgade."